Fri fartlek : är du är ute och joggar eller springer, ökar du takten som du har lust. Du kan t.ex. öka takten fram till nästa träd eller väg, eller springa snabbt uppför en backe, eller öka takten i nerförsbacke. Du bestämmer reglerna för sträcka och takt. Du behöver inget verktyg, som tidtagarur el. likn. för att göra den här fartleken, det är du som bestämmer. Du kommer tillbaka till lusten att springa, där det är känslan som styr dina steg.
Varje träningssätt har såklart sina fördelar och nackdelar. Fri fartlek innebär kanske inte att du tar träningen till en högre nivå, för du stannar i din "comfort zone".
Över tiden kommer du inte att utvecklas, om du inte sätter upp några regler, speciellt att ständigt progressivt öka svårighetsgraden för träningen. När du gör det kommer du att nå högre nivåer inom loppet av några veckor eller månader. Det är därför man kan använda sig av en mer regelstyrd fartlek som innebär: regler men med en viss frihet vad gäller val av takt.
Regelstyrd fartlek : du springer i ökad takt i intervaller, utifrån en bestämd tid, beroende på ditt mål:
- För att öka ditt VO2max, blir tidsintervallerna väldigt korta (t.ex. det klassiska på 30 sek. snabbt - 30 sek. långsamt).
- För att förbättra din förmåga att springa uppförs, repeteras intervaller i backar, och återhämtning nerförs till utgångspunkten i medeltakt.
- För att öka din anaerobiska tröskel, i intervaller på 6 till 15-20’ med återhämtning med små steg, etc.
I detta fall läggs träningen upp för att följa din utveckling, enligt intensitet eller volym. Genom att använda ett pulsbälte för löpning gör att du kan kontrollera på vilken nivå du tränar så att du kan lita på att ditt träningsupplägg är anpassat för din nivå.
Denna träningsmetod passar utmärkt om du vill komma ifrån rutinen med träningsprogram på t.ex. en bana, eller om du helt enkelt vill variera träningen på ett roligt sätt.